Estudante Finalista CRECHE na’in 22 Foto hamutuk ho Reprezentante Ministeriu Edukasaun, Diretora Fokupers, Koordandora CRECHE, manorin no seguransa. Lensa Fokupers: 17/12/2025
Dili, 17 Dezembru 2025 – Fokupers, liuhosi ninia Divizaun Knua ba Labarik (CRECHE), hala’o selebrasaun Natál hamutuk ho inan-aman no labarik sira iha CRECHE. Eventu ne’e hala’o iha atmosfera ida ne’ebé nakonu ho Ksolok, hamutuk, ne’ebé reflete valór sira domin nian, solidariedade no esperansa iha selebrasaun Natál nian.
Selebrasaun Natál ida-ne’e maka momentu importante ida atu hametin relasaun entre inan-aman , labarik, no Manorin sira iha CRECHE. Aleinde sai hanesan selebrasaun relijioza, atividade ida-ne’e sai mós hanesan espasu ba kamaradajen no apresiasaun ba inan-aman sira-nia envolvimentu ativu hodi apoia kreximentu no edukasaun labarik sira-nian hahú hosi idade ki’ik.
Nu’udar parte ida husi selebrasaun ne’e, Fokupers mós entrega sertifikadu graduasaun ba estudante Creche na’in ruanulu resin tolu (22) ne’ebé sei kontinua sira nia edukasaun to’o eskola bázika. Husi sira ne’e feto na’in 12 no mane na’in 10. Entrega sertifikadu sira-ne’e simboliza realizasaun inisiál hosi labarik sira-nia viajen edukasionál no rekoñese sira-nia progresu iha aprendizajen no dezenvolvimentu.
Diretóra Ezekutiva Fokupers, Sra. Domingas Afonso Amaral, hato’o katak, edukasaun infánsia nu’udar fundasaun krusiál ida atu harii labarik ida nia futuru. No nia subliña, Fokupers nia kompromisu atu kontinua apoia labarik sira-nia direitu ba edukasaun ho kualidade, lahó Violénsia, inkluzivu, no sustentável. Inan-aman sira mós hein atu kontinua hala’o papél ativu ida hodi apoia sira nia oan iha sira nia viajen edukasionál tuirmai.
Tuir Koordenadór CRECHE, Sra. Epifania Pinto, hateten, prosesu aprendizajen ba estudante CRECHE la’ós de’it aprende iha sala de aula, maibé mós liuhusi atividade fora-aula oioin. Aprosimasaun ida-ne’e implementa atu fornese esperiénsia aprendizajen ida ne’ebé komprensivu no signifikativu liu ba labarik sira hahú hosi idade ki’ik.
Koordenadór CRECHE esplika katak vizita ba biblioteka sira hanesan parte regulár ida hosi programa. Liuhusi atividade sira-ne’e, labarik sira hetan introdusaun ba mundu literasia nian hahú hosi idade ki’ik, toman ho domin ba livru sira, no aprende kona-ba istória oioin, imajen sira, no koñesimentu foun sira ne’ebé bele estimula sira nia imajinasaun no abilidade lian nian.
CRECHE iha kompromisu atu kontinua kria ambiente aprendizajen ida ne’ebé divertidu, lahó violénsia, inkluzivu, no edukasionál, hodi fó prioridade ba nesesidade no interese di’ak liu labarik sira nian. Liuhusi métodu aprendizajen oioin ne’e, hein katak labarik sira sei sai indivídu ativu, kriativu ne’ebé prontu atu kontinua sira nia edukasaun ba nivel tuirmai.
Iha fatin hanesan, Reprezentante inan-aman Sra. Maria Imaculada Soares, hato’o sira-nia agradesimentu ba Fokupers tanba estabelese CRECHE nu’udar fatin aprendizajen ne’ebé seguru, lahó violénsia no nakonu ho domin.
“Ami orgullu katak, eskola ida-ne’e implementa prinsípiu sira zero violénsia no Igualdade Jéneru, valór sira ne’ebé ami hein ho laran tomak ba ami nia oan sira.” Dehan, Reprezentante Inan-Aman.
“Ami mós apresia métodu aprendizajen fora-aula nian, hanesan vizita ba muzeu sira, Sala Leitura Xanana, Sentru Nasionál Chega, Tais Timor, no fatin edukasionál sira seluk, haburas ona labarik sira-nia forsa mentál, korajen, no kuriozidade iha aprendizajen.”
Buat ne’ebé ita sente liu mak impaktu husi edukasaun naun-violénsia. Labarik sira agora fila ba uma ho atitude ne’ebé kmaan, domin, respeitu, no ladún iha tendénsia atu baku malu.
“Ami mós sente orgullu ho profesór sira CRECHE Fokupers nian ne’ebé, ho pasiénsia no matenek, bele eduka labarik sira ho karakter oioin, hodi sai nu’udar modelu ba ami inan-aman sira.”
Eventu ne’e, estudante sira, aprezenta sira nia dansa, drama, Poezia. Liuhusi selebrasaun Natál ida-ne’e, Fokupers hein katak espíritu domin no kuidadu sei buras nafatin, tuir ita-nia esforsu hamutuk atu kria futuru di’ak ba labarik sira iha Timor-Leste.




